Städa lagom och rätt

För några år sedan visade forskare att för mycket städning tvärtemot vad många tror ökade risken för allergi. Det kom de fram till efter att ha jämfört svenska och estniska hem med varandra. När de gjorde det kom de fram till att i hem där man bodde trängre, med husdjur och mindre välstädat så minskade risken för allergi hos barn.

Det betyder ändå inte att vi helt ska sluta städa. Särskilt om du har ett barn som redan har utvecklat allergi. Då är det viktigt att hålla damm, mögel och kvalster borta eftersom de kan framkalla allergiska reaktioner. Det handlar inte nödvändigtvis om att man måste städa hela tiden, snarare att man städar på rätt sätt. Det handlar också om att inreda hemmet på ett förebyggande och lättstädat sätt. I Sverige har heltäckningsmattor inte varit poppis sedan 80-talet vilket ur ett allergiskt perspektiv är bra. Undvik heltäckningsmattor. Undvik även tyger och filtar.

Att hålla golven rena genom att våttorka istället för att dammsuga är också att föredra. På det sättet är det nämligen lättare att komma åt alla partiklarna.

En annan sak när det gäller städning är att undvika att använda städprodukter som i sig kan framkalla allergiska reaktioner. Det handlar bland annat om att undvika parfym i städ- och tvättmedel. För att undvika onödiga kemikalier skulle du faktiskt kunna göra dina alldeles egna städprodukter. Då vet du exakt vad de innehåller och kan undvika onödiga kemikalier och dofter.

Ett annat sätt att hålla smutsen borta är att ta in en städfirma som kan hjälpa dig att städa de där sakerna som proffs är bättre på än vi vanliga. Fönsterputs och storstädning till exempel. Tid är som vi alla vet dyrbar, även din egen och ibland kan det vara bättre att lägga ner ett par hundringar på att låta någon annan göra det istället för att vika hela sin egen helg åt städning.

Utbränd, utmattad eller deprimerad?

Allt fler lider av stressrelaterade sjukdomar och värst drabbas kvinnor. Ofta blandas diagnoserna ihop och det är inte alltid så lätt. Symptomen liknar varandra och därför tänkte vi gå igenom skillnaderna.

Vanligtvis ska vi människor kunna hantera lite stress. Tittar man på den mänskliga historien har många stressiga och obehagliga situationer givit upphov till kreativa lösningar. I sin bästa form kan stress vara riktig inspirerande. Det är däremot viktigt att få återhämta sig efter stressiga situationer och det är när vi inte får tillräckligt med tid för att göra det som problemen uppstår. Innan det blir riktigt jobbit har kroppen förmodligen skickat ut varningssignaler som drabbade ignorerat under en längre tid. I dagens stressiga samhälle är inte det alltid så konstigt. Det är mycket som ska göras. Vissa pressar även på ännu mer när de drabbas av stress. Till sist drabbas personen av fysisk eller psykisk utmattning.

Depression och utmattning

Att lida av depression har länge varit stigmatiserat men det håller på att förändras. Samtidigt är utmatningssyndrom en relativt ny diagnos. Ofta, men inte alltid, är depression en del av utmaningen. Typiskt för utmatning är också yttre faktorer medan en depression kan dyka upp av sig självt, inifrån så att säga. Det är också lättare att återhämta sig från depression medan utmattningssymptomen brukar hänga kvar längre. Om man drabbas eller inte, beror ofta på en kombination av personliga egenskaper och viss genetik.

Vanliga symptom vid utmattning

  • Trötthet och utmattning
  • Låg smärttröskel
  • Problem med att komma ihåg saker
  • Koncentrationsproblem — det kan vara svårt att koncentrera sig på mer än en sak i taget
  • Magproblem
  • Sömnproblem
  • Känsloutbrott — vid utmattning kan det bli svårare att hantera sina känslor och det blir lättare att man överreagerar, både vid ilska och ångest
  • Överkänslighet för ljud, ljus och dofter

Utbrändheten då?

Begreppet utbrändhet används oftast slarvigt när man egentligen menar utmattningssyndrom.